Ulf är kandidat nr 1

Med ett glatt hjärta kommer man långt!

Ett stort smil och alltid några vänliga ord. Ulf Wimark har sin inställning till jobbet klar.
– Jag försöker göra varje dag så bra som möjligt och alltid engagera mig.

En ny dag är fylld av möjligheter! Ett positivt tänkande ingår i jobbet för Ulf.

Kollegan som öppnar dörren i posthuset i Helsingborg lyser upp: Så roligt att Ulf ska vara med i tävlingen! Jättespännande! Vi hittar honom i hans egen arbetsvrå, där brev med postnummer 252 67 sorteras. Ulf är äldst på arbetsplatsen med sina 65 år. Han började jobba som brevbärare när han var 43.

Sommarhimlen är mulen, men Ulf lyser som en sol. Det är detta leende som fått honom till finalplats, tillsammans med ett glatt humör och stor arbetsglädje.

Visst ska posten komma i tid, men Ulf vill mer än så. 22 år i yrket har inte fått honom att tröttna, service och vänlighet är A och O. Men han minns fortfarande en förflugen replik från en äldre kollega. Den sved.

– Jag hade gått utbildningen som tog ett halvår och då var det en på avslutningen som sa att jag var för gammal. Det kändes inte så kul. Men jag tycker det har gått bra, jag trivs både med arbetskamrater och kunder. Så jag tänker vara kvar tills jag fyller 67, slår han fast.

En av dem som nominerat Ulf till HJ:s stora pris är en kvinnlig kund, som beskriver honom som “unik”. Hans glädje och hjälpsamhet är inte av denna världen. Faktiskt var det Ulf som fick kunden och hennes make att känna sig välkomna i Helsingborg när de flyttat ner från norra Sverige.

Alltid positiv

– Min första bild av Ulf var att han stod ute i trappuppgången och pratade och skrattade med två kvinnor, skriver hon. Det gav en bra stämning. Sedan jag lärt känna honom bättre vet jag – han har inga mellandagar, han är glad och positiv jämt!

Och det är faktiskt sant. Visserligen är det ingen höjdare att dela ut post en mörk novembermorgon med blåst och två plusgrader.

– Men jag har bestämt mig för att varje dag är ett dagsverk som ska skötas ordentligt och jag bryr mig om mina kunder. Jag ser mig som en missionär för min stad och är mig själv i alla väder. Med ett glatt hjärta kommer man en bit på vägen, även om regnet ligger över en som ett blött lakan, säger han.

Och skrattar igen, så varmt att det känns som om temperaturen stiger några grader.

Ulfs livserfarenhet ligger som en stabil grund i hans yrke. Ungdomsdrömmen om att bli skogsvaktare blev visserligen aldrig av. Ulf hoppade av realskolan och försörjde sig först som springsjas i speditionsbranschen, sedan tullombud. Som vuxen har han arbetat hårt och ambitiöst som skötare inom vården, bland annat på psykakuten, och som orderchef på en dansk mattfirma.

Ulf har mött män och kvinnor från samhällets skuggsida och umgåtts med affärsfolk. Respekten för varje människa har varit okuvlig. Detta grundar sig förmodligen i att Ulf, som 19-årig signalist i det militära på Karlsborg, var nära att sätta livet till när hans kroppspulsåder brast mitt under en språngmarsch.

Klarade livhanken

– Jag vet hur det är att vara sjuk och utsatt. Men jag klarade mig och det var som att födas en gång till. Jag blev nog mer ödmjuk efter det, jag är tacksam för varje ny dag jag får se.

Faktiskt jobbade även hans mor och moster som brevbärare. Båda avrådde honom från yrkesvalet. Hans mor hade alltid bry med att starta tjänstebilen, hans moster for illa när hon halkade i en isfläck under utdelning. Ulf lyssnade men bestämde själv.

– Jag ville ha ett jobb med rörelse och människor. Det fick jag, slår han fast.

På jobbet är ingen dag den andra lik. Ulf välkomnar utmaningar och hittar lösningar. Någon som är för gammal och trött för att själv gå till brevlådan? Inga problem. Långa pratstunder tillåter inte schemat, men alla han möter ska ha ett vänligt ord med på vägen. En guldkant för alla som bor på “linjen”. Så kan ännu en bra dag läggas till handlingarna.

– Jag börjar dagen halv sju med sortering. Sen delar jag ut försändelser till företag i Råå. Efter lunch har jag 500 hushåll och ett fyrtiotal firmor nere i norra hamnen. Jag slutar halv fyra. Idag gör vi mer på kortare tid än när jag började en gång. Under en arbetsdag cyklar jag, samt åker bil och moped. Det är bara simning kvar. Det skulle gå bra det också, konstaterar Ulf med sitt smittande skratt.

Varje morgon börjar med att Ulf sorterar posten med postnummer 252 67.