Hedvig drömmer om OS-guld

De svenska damerna har aldrig tagit någon OS-medalj i fotboll – men nu startar jakten på en. Och mellan målstolparna hittar vi rutinerade Hedvig Lindahl som trivs utmärkt i strålkastarljuset, men desto sämre i solen…

PERSONLIGT

NAMN: Hedvig Lindahl.

 

FÖDD: 29 april 1983 i Katrineholm.

 

FAMILJ: Frun Sabine, fyra katter och en hund.

 

BOR: I en lägenhet i Malmö.

 

YRKE: Fotbollsspelare i allsvenska Kristianstad DFF, samt pluggar Sport Management på distans.

 

MERITER: VM-silver 2003, VM-brons 2011, vunnit svenska cupen med Linköpings FC två gånger, SM-silver fyra gånger, har utsetts till årets målvakt i Sverige tre gånger.

Hedvig drömmer om OS-guld

Trots sin sjukdom älskar Hedvig Lindahl att vara på stranden – men hon håller sig under parasolet. Här tillsammans med samojeden Axel.

 

Landslagsmålvakten Hedvig Lindahl lider av hudsjukdomen vitiligo – hon tål inte sol. Därför tvingas fotbollsstjärnan smörja in sig med hög skyddsfaktor flera gånger under varje match och i bland ha extra kläder.

– Annars skulle jag bränna sönder mig, berättar hon inför sommarens OS.

 

Att inte tåla solen och samtidigt göra karriär inom fotboll låter om en tuff kombination. Men det är en verklighet som Hedvig Lindahl alltid levt med.

– Jag kanske inte har valt den optimala sporten med tanke på min sjukdom. Den styr mycket för mig när det är varmt utomhus, men jag har bestämt mig för att inte låta mig hindras att syssla med det jag tycker är allra roligast, berättar den 29-åriga målvakten.

 

Under många matcher och träningar blir hon starkt utsatt för de varma strålarna. Då krävs minst 30 i solskyddsfaktor – helst med upprepade insmörjningar.

– Det händer ofta att jag först måste smörja in mig före en match och sedan igen i paus. Jag vet hur det känns att bränna sig och det gör fruktansvärt ont. Dessutom är det ju farligt. Med min sjukdom är riskerna större att drabbas av hudcancer så jag måste vara väldigt försiktig.

 

Stora blåsor

Det värsta och mest smärtsamma hon råkat ut för var under en landslagsturnering i Finland.

– Det hade regnat flera dagar i sträck och när solen plötsligt kom tillbaka glömde jag helt bort att smörja in mig. Under en match brände jag mig så mycket i ansiktet, framför allt pannan, att jag fick stora blåsor som satt i ett tag. Något jag kommer vara extremt noga med att aldrig få uppleva igen. Det var så slarvigt och onödigt.

 

Frånsett den höga faktorn på skyddskrämen har Hedvig ofta extra kläder på sig.

Det jobbiga är att hon gillar sol och bad…

– För mig har det aldrig varit något alternativ att ligga och pressa på stranden. Jag måste försöka att hålla mig i skuggan så mycket som möjligt, även om jag kan bada en del bara jag är insmord ordentligt. På senare år har jag fått tag på en surftröja och surfshorts, som motsvarar ungefär 50 i skyddsfaktor, och med dessa plagg kan jag vara lite mer i solen på stranden. Även jag måste ju få i mig D-vitamin.

 

Men brun kan Hedvig inte bli. Hudsjukdomen kännetecknas av oregelbundna vita fläckar där hudens bruna pigment har försvunnit.

– De senaste tio åren har jag varit helt vit och börjar nu även att få vita fläckar i håret. Så på sikt blir jag väl helt vithårig, säger hon med ett skratt.

 

Genom alla år märks det att målvaktsstjärnan har skaffat sig mycket distans till sin sjukdom.

– Rent utseendemässigt var det värre i tonåren när de vita fläckarna syntes mer tydligt i kontrast till det bruna. Jag hade nämligen en ganska mörk hud från början. Vad jag kan minnas har jag som tur är aldrig direkt blivit retad. Men det var jobbigt att höra vissa människor som tyckte att jag som var så vit borde ge mig ut i solen och skaffa mig lite mer färg.

 

Fläckarna spred sig

Hedvig har skrivit om sin sjukdom på sin hemsida och fått många bevis för att hon är ett stöd för idrottande ungdomar med samma problem.

– Det finns till och med unga som har skrivit till mig och berättat att de känt sig så olyckliga att de funderat på självmord. Det är viktigt att framhålla att vitiligo inte hindrar dig från att hålla på med idrott. Jag är glad om jag kan hjälpa någon.

 

Föräldrarna upptäckte att allt inte stod rätt till med dottern när hon var runt fem år.

– Som de flesta andra barnen i den åldern sprang jag runt och lekte ute. Jag slog mig och fick sår. Men när skorporna läkte blev det i stället vitt runtom. Och fläckarna spred sig successivt. När jag var tolv år gjordes den första rejäla utredningen på en hudklinik i Eskilstuna. Då fick jag en tydligare diagnos och också veta att sjukdomen inte går att bota.

Men samtidigt är den varken farlig eller smittsam.

 

Hedvig fick tidigt så pass många vita fläckar att det var lönlöst att försöka behandla.

– Jag vet att jag fick äta någon slags karotentablett under en period, men de hjälpte nog inte ett dugg. Så det slutade jag med ganska fort och sedan dess har jag inte försökt stoppa sjukdomen på något sätt.

 

Hon skulle gärna mer aktivt försöka hjälpa andra utsatta och fungera som ett affischnamn.

– Jag har varit i kontakt med en organisation som jobbar med vitiligo och det finns helt klart ett behov till stöd för de drabbade. För egen del har jag ju levt med det så pass länge och kan berätta om mina erfarenheter.

 

Även hennes kusin är drabbad – om än i inte lika stor utsträckning.

– På något sätt verkar det ju vara genetiskt, även om inga av våra föräldrar har vitiligo. Sedan talas det om att olika former av stressreaktioner kan utlösa sjukdomen, men det är inte fastställt ännu.

 

Trots att Hedvig ständigt måste tänka på att skydda sig mot solen är sommaren hennes favoritårstid.

Inte bara för det sköna klimatets skull – utan också för att hennes kära fotboll är i full gång och mästerskapen alltid avgörs då.

 

Hedvig drömmer om OS-guld

Ifjol tog Sverige brons i VM, den första medaljen med Hedvig som förstemålvakt.

 

I fjol tog Sverige brons i VM, den första medaljen med Lindahl som förstamålvakt.

– Jag var med i truppen även när vi vann VM-silver 2003, men då som tredjemålvakt och mest för att se och lära. Det var en viktig erfarenhet som jag tog med mig och har haft nytta av senare i karriären.

 

I förra OS, 2008 i Peking, blev svenskorna utslagna i kvartsfinalen mot Tyskland efter förlängning.

– Vi gjorde en bra turnering fram till dess, men givetvis var det tråkigt att åka ut när det var så nära. Sverige har aldrig tagit någon medalj i OS på damsidan och det vore fantastiskt att vara med och bli historisk på det sättet. Men det kommer inte att bli lätt. Japan och USA är otroligt duktiga, liksom bland annat Frankrike och Brasilien. Det är många länder som har chansen och vi är ett av dem.

 

Sommarens olympiska spel i London blir Hedvigs tredje. Och visst är det något alldeles extra att delta.

– Jämför man mot VM eller EM är det här förstås mycket större. Det är ju så många olika idrottare och en speciell stämning. När man går runt i OS-byn stöter man på stora världsstjärnor och kan komma på sig själv att säga “wow”. Det är även jättekul att följa Sverige i andra sporter, men gäller att ha fokus på det vi ska göra. Frånsett den pressen vi har på oss själva är det många som följer oss med höga förväntningar. De minskade inte precis efter VM-bronset förra året.

 

Sensommarbröllop

Efter två säsonger i Göteborg bytte Hedvig klubb till allsvenska konkurrenten Kristianstad. Men tillsammans med sin fru Sabine valde paret att bosätta sig i Malmö – tio mil därifrån.

 

Detta på grund av hustruns arbete i Köpenhamn. Nu får båda pendla, vilket fungerar bra. Paret träffades i Göteborg för snart tre år sedan och gifte sig efter VM förra sommaren.

– Ett jättemysigt sensommarbröllop. Vi var vid en liten stenkyrka utanför Kristianstad och hade släkten med. Många av mina dåvarande lagkompisar kom också dit. Det var väldigt fint, berättar hon. Men någon bröllopsresa har vi inte hunnit med ännu. Får ta den någon gång i höst när fotbollssäsongen är över.

 

Hedvig drömmer om OS-guld

Hedvig bor i Malmö tillsammans med sin fru Sabine.

 

I hushållet ingår även en hund och fyra katter.

– Så det är med andra ord full fart hemma, fast som tur var är de inte som hund och katt i hop, skrattar Hedvig.

 

Och full fart ska det även bli på planen när svenskorna jagar OS-medalj. Med en målvakt som helst inte står i solen – men gärna i händelsernas centrum.

 

Vitiligo går inte att bota

* Vitiligo vulgaris är en autoimmun hudsjukdom som drabbar cirka 1-2 procent av världens befolkning. 65 miljoner människor tros vara utsatta.

 

* Sjukdomen dödar pigmenten i huden. Den ger vita fläckar på kroppen – oftast runt mun, ögonlock, armhålor, händer, fötter, armbågar, knän och genitalt. Huden bleknar och blir till sist helt vit.

 

* Vitiligo har inga orsaker och kan inte botas. Men den är inte farlig och inte smittsam.

 

* De drabbade känner ingen fysisk smärta, men många upplever psykisk smärta och är beredda att göra allt för att hitta ett botemedel.

 

* Michael Jackson – som gick från att ha varit svart till helt vit – hävdade själv att han led av vitiligo.

 

* På http://vitiligoforbundet.se finns mer fakta om sjukdomen.

Scroll to Top