HÄNGMATTA
Det var indianerna som kom på idén att sova hängandes. Hamaka är deras namn på de fibrer som användes för att fläta ihop hängmattan. Därav ordet hammock.
I Mexiko anammade Gunilla Boivie mayaindianernas sovvanor. Nu sprider hon kunskaperna vidare till de nattgäster som kommer till hängmattshotellet.
Tequila, tacos och sombreros. Så kan jag sammanfatta min samlade kunskap om Mexiko. Inte mycket att hänga i kaktusen.
Fler bilder dyker upp på näthinnan. Knarkaffärer, vapen, våldsamma uppgörelser. Men inte heller detta känns som en helt rättvisande bild av det stora spansktalande landet i väst.
Nu ska jag råda bot på min okunskap. Det är sen eftermiddag och jag sitter i lokalbussen på väg ut mot Ekerö i Mälaren, där jag stämt träff med Gunilla Boivie.
Hon har tagit fasta på en helt annan bit av Mexiko. När hon bodde där, för drygt 20 år sedan, upptäckte hon tjusningen med att sova i hängmatta. Numera driver hon företaget Stora famnen hängmattor, som bland annat erbjuder övernattning av det mer udda slaget.
Strax utanför samhället Nyckelby, halvvägs upp i en tallbacke, är ett tiotal hängmattor uppspända i mjuka bågar mellan träden. Här ska jag tillbringa natten, omsluten i tyg och hängandes en halv meter ovanför marken.
Pulsen går ner
Gunilla sitter i en fåtölj utanför den röda lilla stugan mitt i backen. Femåriga dvärgschnauzern Snälla Stella nosar försiktigt på den främmande besökaren.
Jag slår mig ner. Det finns inte mycket annat att göra, än att bara dra in talldoften, lyssna på gräshoppornas malande, småprata. Jag kan riktigt känna hur min puls går ner och andningen blir lugnare.
– En del tycker: “Gud vilken underbar plats.” Andra medger att de inte lyckats sova så mycket i hängmattan. Det kan ta någon natt innan man vänjer sig, säger Gunilla och bjuder på en tomat från skålen på bordet.
“Länge leve långsamheten” står det med vita stora kritbokstäver mot den faluröda väggen strax ovanför våra huvuden.
För folk behöver påminnas om att varva ner – även de som tagit sig hit för att köpa en hängmatta. Gunilla beskriver hur kunder ibland kommer med andan i halsen, första dagen på semestern. Deras almanackor är redan fullklottrade.
– Då brukar jag tycka synd om dem. Jag vill säga: Gör något annat! Ta med dig hängmattan ut i skogen och vila hela semestern. Du behöver inte läsa, inte ha musik i öronen. Det räcker med att tänka och titta upp i trädtopparna. Det är väl detta vi i västvärlden kan lära oss av indianerna: De är aldrig så uppe i varv, att de inte kan luta sig tillbaka.
Själv tog Gunilla del av indianernas kultur under en långresa till Mexiko, dit hon for för att studera arkeologi. Hon kom i kontakt med mayaindianerna, som lever på Yucatanhalvön i landets sydöstra hörn.
– Alla sov i hängmattor. De är tillverkade av finmaskigt nät och är sköna och luftiga i värmen. Dessutom är det ett säkert skydd mot ormar och spindlar.
Fungerade perfekt
Gunilla hyrde ett rum och fick sig tilldelat en vanlig säng.
– Värdinnan sa: “Du är från Europa, så du vill väl ha en riktig säng?” “Absolut! Jag kan nog inte sova i hängmatta!” svarade jag. Men så prövade jag ändå hängmatta och det visade sig fungera helt perfekt!
Därefter fortsatte hon sova i hängmatta varje natt. Och när det var dags att återvända till Sverige köpte hon med sig några hängmattor som hon sålde till vänner och bekanta här hemma. Sedan skickade hon efter fler.
De påföljande åren blev det som en hobby att resa runt till mässor och festivaler och sälja hängmattor. Under tiden studerade hon till grundskollärare. Men när studierna var avklarade hamnade hon vid ett vägskäl. Skulle hon satsa på läraryrket eller hängmattorna?
Det blev hängmattor.
Rätt val?
– Ja, absolut. Tveklöst. Men under en period gick affärerna nästan för bra. Jag hade hängmattor överallt; i lägenheten, i bilen, under köksbordet… Min dotter sa: “Mamma, jag vill inte se en hängmatta till!”
Då bestämde hon sig för att flytta ut verksamheten till Ekerö. Här tillbringar hon numera sommarhalvåret, i det lilla röda huset i tallbacken.
Medan vi sitter och pratar dyker en man i 40-årsåldern upp i sluttningen. Han kommer direkt från jobbet, är fortfarande iförd arbetskläder och håller mobilen i ett stadigt grepp i högerhanden. Egentligen är det nog tänkt som ett snabbt ärende – han ska köpa en hängmatta till sin syster som fyller år. Men så börjar Gunilla småprata med honom. Hon förhör sig om hans sovvanor.
– Äh, det blir inte mycket. Sex timmar per natt, kanske.
– Du borde ta en siesta ibland
– Jo, men man är som man är… Visst är det korkat, men man bara följer med i tempot, säger han urskuldande och rycker på axlarna.
Efter en god stunds småprat återvänder han till bilen med systerns nyinköpta hängmatta i en papperspåse.
– Det kanske blir en till mig själv också nästa gång, säger han glatt.
Gunilla konstaterar att försäljningen bara är en liten del av verksamheten.
– Det är mötena med människor som är intressanta. Man passar på att prata om livet.
Idén med att erbjuda övernattning kom nästan av sig själv.
– Först började folk spontant slå sig ner i hängmattorna mellan träden. En del ville ligga kvar länge. Då satte jag upp skylten; hängmattehotell.
Flera gäster
Numera är det en uppskattad verksamhet. Varje sommar har hon flera gäster under helgerna.
– Jag har bland annat, vid flera tillfällen, tagit emot äldre kvinnor, som kommit hit med sina barnbarn. De tycker att det är roligt och spännande att sova i hängmatta. Det gör något med folk, att hänga i luften. De slappnar av på ett annat sätt.
Men det visar sig vara en skön konst att komma tillrätta i det gungande tygstycket. Gunilla instruerar hur jag ska lägga mig: diagonalt, eller rentav på bredden.
– Annars böjer man kroppen, som en banan. Men på det här sättet hamnar kroppen nästan helt plant.
Hon visar hur man knäpper händerna bakom nacken som huvudkudde.
Solen sjunker och det börjar bli skumt mellan träden. Kvällskylan kommer krypandes. Plötsligt känns det inte alls lika lockande att sova under bar himmel. Jag bestämmer mig för att välja en av hängmattorna inne i den gamla smedjan längst uppe på kullen.
– Jag är ändå lite orolig för att du ska frysa, säger Gunilla och plockar fram ett fårskinn att lägga underst i hängmattan.
Hon förser mig också med myggnät, pannlampa, filt och kudde. Efter lite fixande och trixande kommer jag på plats.
Hur ska det går att tillbringa natten hängandes i ett tygstycke? Troligen blir jag myggbiten, stelfrusen och smått sjösjuk, gissar Hemmets Journals reporter Kerstin Weman Thornell.
Att sova i hängmatta är, enligt mayaindianerna, som att vaggas i sin moders famn. Vad kunde vara skönare och tryggare? Men några envisa tankar fladdrar i skallen: Hur gör jag om jag plötsligt vill ligga på mage? Tänk om jag trillar ner? Eller om hela hängmattan snurrar runt? Jag har redan garderat mig mentalt: det kommer bli en förfärlig natt. Troligen blir jag myggbiten, stelfrusen och smått sjösjuk.
Så blir det inte. Åtta timmar senare vaknar jag. Det är redan ljust ute och en duva kurrar högt uppe i tallen. Jag ligger kvar, lyssnar och njuter. Visst känns kylan i kinderna, men i min ombonade bädd är det varmt och behagligt.
När tuppen börjar gala från en närbelägen gård, kryper jag motvilligt upp från min sköna sovplats. En stund senare sitter jag under tallkronorna och äter frukost tillsammans med Gunilla. Jag sneglar lite på klockan. Ska jag hinna med bussen tillbaka?
Gunilla ler.
– Det är lugnt. Du hinner.
Javisst, ja. Länge leve långsamheten.
Och hon har helt rätt. Utan att stressa promenerar jag iväg till busshållplatsen i Nyckelby. Bussen kommer så småningom, tio minuter efter tidtabell.
Stora Famnen
Stora Famnen Hängmattor ligger på Ekerö väster om Stockholm, granne med Rosenhills trädgård. Här finns också ekologiska odlingar, loppis, kafé och musteri. En övernattning i hängmatta, inklusive frukost, kostar 220 kronor.
För mer information, ring 08-15 81 24 eller gå in på www.storafamnen.se
Mer Mexiko i Sverige
MAT Den som vill avnjuta äkta mexikans mat kan besöka Taqueria el Sombrero på St Eriks gränd i Uppsala. Här serveras tacos, quesadillas (vete- eller majstortillas) och sopes (majsbröd med bönröra).
BAKVERK Läckra mexikanska bakverk kan inhandlas på Bizcocho Bageri, Ebbe Lieberathsgatan 25 i Göteborg.
SOUVENIRER Smycken, glas och textilier från Mexiko trängs i butiken Casa Canela på Tegnérsgatan 15 i Stockholm. De erbjuder också privatlektioner i spanska.
Mexiko och Sverige
Relationerna mellan Sverige och Mexiko är, enligt Utrikesdepartementet, “mycket goda”. De båda länderna har haft diplomatiska förbindelser sedan 1850-talet. På senare tid har det bland annat inneburit samarbete för fred och nedrustning.
Svenska turister åker gärna till Mexiko för att njuta av långsträckta stränder, storslagna tempelruiner och myllrande storstäder.
I Sverige bor cirka 700 mexikaner. Men landet har gjort betydligt större avtryck än så – i synnerhet i de svenska matbutikerna. Sedan 1990-talet trängs mängder av så kallade texmexprodukter i hyllorna, såsom tacos, fajitas, guacamole, tortillas och salsa. Tillsammans med norrmännen är svenskarna det folk i Europa som äter mest texmexmat.
LÄS ÄVEN DE ANDRA ARTIKLARNA I SERIEN
SEMESTRA UTOMLANDS I SVERIGE:
