Så aktiverar du din innekatt!
6 bra tips
Eget krypin
1. Gör i ordning ett eller flera ställen i lägenheten som katten kan ha som “sina”. Här kan den klättra i klösträd, gömma sig och leka med sina leksaker. Gör en hörna i vardagsrummet till en lekpark för katten. Det bör finnas klösbräda, klättringsmöjligheter med olika hyllplan och kanske ett krypin där katten kan sova ifred.
Daglig lek
2. Se till så att misse har många lekmöjligheter. Det gäller såväl yta som olika roliga leksaker i form av exempelvis små råttor, toarullar, eller ställningar med fjädrar. Här kan du ta en aktiv roll där du leker med din katt dagligen. Kasta iväg bollar, knyt fast en leksaksråtta i änden av ett skosnöre och dra den framför katten eller ryck med ett fjäderspö i dörrspringan.
3. Skaffa en speciell aktiveringsleksak. Det finns många olika sorter. Du kan göra en egen genom att lägga godis i en toarulle och täppa igen hålen så att misse får jobba för att få ut godsaken. Det finns även laserpekare som sänder ut en ljusstråle som katten kan jaga. Se dock upp om katten verkar bli stressad. Upphör i så fall med laserpekaren!
Promenader
4. Promenera med katten. På så vis får katten såväl frisk luft som stimulans. I början måste katten vänja sig med selen. Ge beröm när katten har fått den på utan att bråka. När selen känns okej kan du sätta på ett koppel. Därefter är det dags att vänja katten vid promenader. Börja med att gå korta sträckor och öka sedan till längre. Det är viktigt att låta katten styra och inte tvinga den. Fortsätt att ge beröm!
5. Sätt nät runt din balkong eller uteplats så att katten säkert kan spatsera i sin favoritmiljö. En balkong kan möbleras till ett kattparadis. På en uteplats kan du aktivera katten med klätterträd, mat i olika former och på olika höjder och ge tillgång till vatten via såväl skålar, fontäner och glas.
Apport
6. Lär katten apport! Det är inte så svårt som det låter. Ta favoritleksaken, till exempel en råtta med kattmynta, och kasta denna en bit. När katten fångat den tar du den direkt och ger beröm för fångsten. Återvänd till ursprungsläget, alltså samma plats där du tidigare kastade ifrån, och upprepa. Snart kommer misse självmant med råttan till dig. Glöm inte att berömma!
5 frågor om kattens beteende
Katter trampar i vårt knä, spinner högt och klöser på möbler. Hemmets Journals veterinär Erik Lundberg svarar på varför.
1. Vad betyder spinnandet?
– Spinnandet är ett kontaktläte helt enkelt. Vi ser det både hos välmående katter som hos döende och sjuka katter. Det är oftast ett positivt läte, men det kan alltså ibland vara neutralt eller till och med en längtan efter kontakt.
2. Varför klöser katter?
– Klösandet är ett sätt att märka revir, det betyder alltså “här bor jag”. De sätter klösmärken av samma anledning som vi människor sätter upp skyltar och staket. Genom att spraya med “anti-klös” spray eller visa dem var de istället kan klösa, styr man om beteendet. Då markerar katten med ansiktet, genom att stryka sig mot de ställen den inte får klösa och får på så sätt fortfarande markera revir.
3. Hur kommer det sig att katten “trampar” i mitt knä eller i luften när den myser?
– Det är ett beteende som lever kvar sedan de var kattungar och trampade mot mammans juver när de fick mjölk. Det är ett sorts uttryck för trygghet, att de har det mysigt.
4. Varför vill katten alltid ligga uppe i ansiktet på mig?
– Det är samma sak här som med trampandet, katten finner trygghet i att höra ljudet av ditt hjärta. Det är mysigt helt enkelt.
5. Kiss utanför lådan, vad betyder det?
– Det handlar om revir och markering. Att katter kissar på den nya mattan eller i mattes nya fina väska, har att göra med alla nya dofter dessa saker sänder ut. De luktar inte som reviret och då vill misse givetvis ändra på detta direkt och markera att det faktiskt tillhör kattens revir nu.
Det finns lika många katter som personligheter. Det kan både vara skillnader mellan raser, men också mellan kattfamiljer. Vissa raser har tendenser åt det ena eller andra hållet. De kan till exempel vara sävligare eller livligare än andra raser. Mycket av personligheten har även med arv att göra, såväl genetiskt som socialt.
Den miljö katten är uppfödd i spelar också en viktig roll för hur deras personlighet och karaktär kommer att se ut. När det kommer till vanliga hus- eller bondkatter kan det bli lite svårare att uttala sig om hur personligheten kommer att bli, eftersom de är väldigt heterogena och ofta har väldigt olika genuppsättningar.
– I en sådan familj kan det födas både en argbigga och en sävlig stor myskatt ifrån samma kull. Och det är bra om katter ur samma kull blir olika. Det tyder nämligen på att de är ganska olika genetiskt, vilket ofta har hälsomässiga fördelar, berättar Hemmets Journals veterinär Erik Lundberg.
Hur vi som ägare beter oss mot våra djur, spelar också det stor roll för hur vår katt utvecklas i lynnet.
– Kattens första tolv veckor är väldigt viktiga för hur de blir. Det är precis som med barn upp till fem, sex års ålder. Katters hjärnor utvecklas väldigt snabbt. Den miljö och den stimulans de får under de första veckorna spelar stor roll för hur de sedan blir.
Det sägs att man ska klappa sin kattunge väldigt mycket i början. Enligt Erik Lundberg stämmer det till viss del. Hur man hanterar kattungen har betydelse för hur man kan hantera den senare. Men man ska vara uppmärksam på hur katten reagerar på allt gullande. Precis som för oss människor kan det bli lite väl överdrivet ibland. Det gäller att anpassa kelandet till en nivå som båda parter trivs med.
Ibland kan katten uppleva att det blir för mycket och reagerar med att fräsa eller klösa. Det är ett naturligt beteende.
– Jag tror att många katter tycker att vi är väldigt kladdiga av oss. Ofta gilla katter tonårspojkar som bara ligger i en drös på sin säng. Hos dem hoppar de gärna upp och lägger sig bredvid för att känna samvaro.
När man skaffar en katt är det självklart viktigt att inte bara välja den man tycker är sötast. Även om rasen i sig är känd för att vara på ett visst sätt, kan det också vara bra om man känner till kattungens föräldrars attityd och levnadssätt.
– Det sociala arvet är väldigt viktigt. Om en kattunge vant sig vid en barnfamilj, eller andra förhållanden med mycket ljud och spring i huset, så fungerar katten mycket bättre i den miljön sedan. Om de däremot växer upp som vildkattungar i ett kallt hörn, får de ofta väldigt svårt att anpassas till ett liv inomhus. Men självklart finns det katter som trots tuffa uppväxtförhållanden mår bra och är väldigt mjuka och öppna.
Vilken ras passar dig?
Funderar du på att skaffa katt? Med en raskatt kan man med större säkerhet förutse vad man får. Här samlar vi våra tio populäraste raskatter och deras vanligaste karaktärsdrag.
Ragdoll
Känd för sitt lugna, snälla temperament. Passar ofta bra som innekatt. Är till naturen inte särskilt duktig jägare. Har fått sitt namn efter trasdockan, då den slappnar av i samtliga muskler när man lyfter upp katten. Det gäller att se upp för övervikt då denna ras generellt sett är mycket matglad.
Norsk skogkatt
Vädertålig katt med muskulös kroppsbyggnad, som gjord att klara sig i vildmarken. Oerhört smidig, duktig klättrare med en tjock päls. Det betyder inte att den inte passar som innekatt. Till lynnet är den mycket lekfull och gillar att småprata. Den är i allmänhet oerhört tillgiven men kan vara reserverad mot främlingar.
Helig birma
Pälsen är halvlång med himalayateckning, då en mörkare färg täcker ansikte, svans och tassar. En lugn ras som trivs utmärkt i inomhusmiljö. Den är känd för att vara barnkär och tillåta mycket så länge den blir respektfullt hanterad. En försiktig katt, som inte rusar ut i det okända utan att först nyfiket ha kikar ut.
Maine coon
En relativt stor katt med mycket päls. Det finns många myter kring rasens uppkomst. Den vanligaste säger att den skulle vara en blandning av katt och tvättbjörn. Till lynnet är den väldigt sällskaplig och vill ständigt vara nära sina ägare. De gillar att “prata” med ett säreget läte och att plaska i vatten.
Perser
Långhårig med runt huvud och kort, trubbig nos. Lugn, tillgiven katt och trivs bra inomhus. Den långa pälsen kräver noggrann, daglig skötsel. Har ofta problem med rinnande ögon till följd av trånga tårkanaler eftersom ansiktet är så platt. Glad och pigg om man underhåller den, men nedstämd om man ignorerar den.
Brittiskt korthår
En nallebjörnsliknande ras som snabbt blivit populär. Den blir inte fullvuxen förrän vid 3-4 års ålder. Passar utmärkt som familjekatt och är känd för sitt lätta och godmodiga sätt. Relativt stillsam och tillgiven. Trivs såväl ute som inne och kan vara självständig när det behövs.
Sibirisk katt
Sägs vara allergivänlig, eftersom den saknar ett allergiframkallande protein, kallat Fel-d-1. Är pratsam, social och har intresse av att lära. Den är ofta lekfull och fungerar som innekatt om den blir ordentligt aktiverad. Precis som de flesta stora kattraser utvecklas den långsamt och är fullvuxen först vid fem års ålder.
Bengal
Denna fläckiga ras härstammar från den asiatiska leopardkatten. Aktiv och lekfull, ingen stillasittande knäkatt. Att hoppa, klättra och bada i vatten hör till favoritsysslorna, varför det krävs lite extra av hemmiljön. Till lynnet självständig men trivs allra bäst i sällskap med kattkompis. Passar bäst som innekatt.
Devon rex
Väldigt social och vill gärna stå i centrum. Har inte svårt för att möta nya människor och djur. Trivs som bäst när det är riktigt varmt och passar inte alls som utekatt. Pälsen är lättskött, men rasen kräver daglig ompyssling och stimulans av sina ägare. Om denna katt lämnas ensam mer än några få timmar behöver den en lekkompis.
Cornish rex
En otroligt social katt som tycker om att följa sin ägare i allt denne tar sig för. Medan den har ett starkt band med sin ägare, visar den oftast andra människor litet intresse. Tål inte vårt klimat och passar därför enbart som innekatt. Vill ofta lära sig nya saker. Har ett stort behov av stimulans och mår bra av en lekkompis.
KÄLLA: sverak.se och katter.nu.
