Det pratas väldigt mycket om ledarskap när det gäller att ha hund. Många pratar om det med avsky och menar att det helt saknar relevans inom hundträningen. Andra hyllar begreppet och anser att det hör till det allra viktigaste för den som har hund. Hur ska man egentligen, som nybliven hundägare, ställa sig? Jag fattar inte riktigt…
Ledarskapet blir som man själv vill ha det och jag hör till dem, som tycker det är viktigt. Det betyder inte att vi ska framställa en rädd hund som inte vågar ta egna initiativ. Men det viktiga är att hunden ska “fråga” innan den företar sig något.
Hur når vi dit då?
Jo, genom att det är du som hundägare, som tar initiativ till allt det hunden ska göra.
Du bestämmer när det ska promeneras.
Du bestämmer när det ska vilas.
Du bestämmer när det ska ätas.
Du bestämmer när det ska hoppas ut ur bilen (med ett varsågod).
Du bestämmer när det är dags att leka.
Du bestämmer när det är dags att sluta leka.
Och så vidare…
Då och då kan du bjuda hunden på att du går med på ett initiativ från den. Om den t ex kommer med kamptrasan och inbjuder till lek, kan du säga “OK kom då så leker vi!”. Detta förutsätter dock att du känner din hund. Har du en mycket dominant hund bestämmer ledaren allt. Har du en vek hund, möter du fler initiativ från den för att bygga upp dess självsäkerhet. En bra hundförare är en flockledare som älskar sin hund och har en fin kompisrelation till den, byggd på förståelse och ömsesidig respekt!
Om hunden lever i en familj/flock är det viktigt att den har samma respekt/förtroende för de andra familjemedlemmarna, som för dig.
