Pappa räddade lille Elliot ur brunnen: “Jag hoppade ner och fick tag i honom!”

Elliot springer omkring på gräsmattan och busar med pappa. Hämtar sin blå trampbil och kör en runda.

Mamma Malin Norfall, 34, och pappa Patric Söderström, 31, ler. I somras upplevde de sitt livs värsta mardröm när Elliot ramlat ned i en avloppsbrunn med en och en halv meter djupt vatten!

– Det var rena turen att vi hittade honom så snabbt, säger Patric.

– Synen av honom i det djupa vattnet i mörkret, med bara huvudet över vattenytan går inte att beskriva. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, fortsätter Patric och Malin nickar instämmande.

Familjen bor i Ronneby och på landet en bit därifrån bor Patrics farmor Karin Söderström. Det var när de skulle fira hennes 95-årsdag en söndagseftermiddag som olyckan var framme.

– Vi var ett fyrtiotal släktingar som hade samlats. När vi hade ätit klart ville barnen som var där leka på ängen nedanför farmors tomt. Eftersom Elliot är så liten följde jag med för att ha uppsikt över honom, säger Patric.

Patrics kusinbarn drog Elliot och en kusin till honom i en skrinda. Två flickor ville spela fotboll med Patric.

– Det var kanske en halv minut som jag kickade boll med dem och släppte Elliot ur sikte.

Hjärtat i halsgropen

Han hörde Elliots röst som ropade “pappa, pappa”. Patric tittade upp, och svepte med blicken för att lokalisera sonen. Skrindan där han nyss suttit i var tom!

Sonens rop hördes igen och Patric blev förbryllad.

– Det var konstigt att höra, men inte se honom.

Han såg att några av barnen vid en lekstuga på området och sprang dit.

– Men lekstugan var tom och nu stegrades nervositeten, var fanns Elliot?

Malin som stod en bit därifrån med de andra gästerna såg på Patric att han var stressad.

– Jag hörde att ropet kom en bit bort, nära skogen. Då såg jag ett brunnslock som låg upp och ned!

Med hjärtat i halsgropen rusade Patric de tjugo meterna bort till brunnen och slet undan plastlocket. Nere i den mörka brunnen såg han Elliots huvud sticka upp. Avloppsvattnet nådde honom till hakan.

– Han hade samma blick som när han gjort något dumt. Jag glömmer aldrig den synen!

Patric mäter 2,11 i strumplästen och är smal. Den här gången hade han nytta av sin kroppsbyggnad.

– Jag hoppade rakt ned – som en spik – och landade på botten med Elliot framför mig. Blixtsnabbt fick jag tag i honom och lyfte upp honom till de som stod ovanför brunnen. De kunde ta emot honom och han var snabbt i säkerhet. Eftersom han varit i avloppsvatten ringde vi efter ambulans.

Malin tog Elliot i sin famn och kramade honom. Hon kände den fräna avloppsstanken i näsan.

– Även inne på sjukhuset satt den lukten kvar i näsan och gav otäcka flashbacks kring vad som nyss hade hänt. När jag ringde min bror för att berätta, släppte chocken och tårarna flödade, säger hon.

Vare sig Elliot eller Patric hade dessbättre fått något avloppsvatten i sig. Elliot var märkligt nog oskadd.

– Efteråt var vi skärrade och hade svårt att släppa tankarna på vad som kunde hänt, säger föräldrarna.

Små marginaler

Den här gången hade Elliot änglavakt.

– Hur han hamnade i brunnen kan vi bara spekulera i. Men skruven som skulle låsa locket var borta.

Troligtvis har han trampat på locket, sedan har det slagit runt och han har ramlat i. Han måste ha fått grepp om pumpen eller något annat som satt på sidan, annars hade han hamnat under vattnet, så det var rena turen. Frågan är hur länge han orkat hålla sig kvar om vi inte hittat honom så snabbt …?

Avloppsbrunnen mätte bara 60 centimeter i diameter och när Patric hoppade i var det små marginaler mellan honom och sonen.

– Risken att hoppa på honom slog mig inte förrän efteråt. Men någon stege hade vi aldrig kunnat få ned, så detta var enda möjligheten att få upp honom, säger Patric som i sin yrkesroll som journalist och fotograf varit ute på åtskilliga olyckor.

– Det här är sådant här som man tror händer andra, inte mig själv, säger han.