Så mycket bättre-aktuella Kikki Danielsson: "Att bli mormor var magiskt"

Hennes liv har präglats av svårigheter, men idag mår Kikki Danielsson bättre än på mycket länge. Att vara med i tv-programmet Så mycket bättre var det bästa hon någonsin gjort och att bli mormor till 1-årige Alvin har gjort henne gott, både till kropp och själ.

Så mycket bättre-aktuella Kikki Danielsson: "Att bli mormor var magiskt"
Foto: Frida Funemyr

Egentligen fick Kikki Danielsson förfrågan om att vara med i Så mycket bättre redan inför den allra första säsongen.

– Ja, av en massa olika anledningar så blev det inget av den gången. Men lika bra var kanske det. 

För annars hade hon aldrig mött årets härliga gäng?

– Nej, för jag har aldrig någonsin varit med om något liknande. Visst, det var fantastiskt att få barn, men rent artistiskt var detta det absolut roligaste jag gjort. Det var oerhört intensiva inspelningsdagar och ingen form av semester precis, men det hade jag ju fått höra innan så det var jag liksom beredd på. 

Kikki berättar stolt att hon till och med fick beröm av tv-folket.

– De sa att jag var den enda av deltagarna som inte suckade. Nej, det var för kul för att gå runt och sucka. Det var som att vara på vuxenkollo i tio dagar. När jag kom hem till mina barn beskrev jag tiden som ett enda stort lyckorus. När jag gick och lade mig i huset på Gotland efter min inspelningsdag kändes det som att jag flög två decimeter över golvet. Jag hade fått så mycket hyllningar och var full av eufori, säger Kikki som aldrig hade träffat de andra artisterna innan inspelningen av serien.

– Vissa visste jag inte ens vilka de var, som Sabina Ddumba. Alla gjorde väldigt starkt intryck på mig, men jag måste säga att för att endast vara 23 år är Sabina otroligt smart och verbal. Sedan har hon en fantastisk pipa dessutom. Eric Saade är lika gammal som min egen son så även om vi blev polare med varandra kände jag mig lite som hans mamma. Likaså var Icona Pop sådana jag inte hört talas om innan. Men vilka festprinsessor, så otroligt roliga, utbrister Kikki, fortfarande hög på upplevelsen av sommarens inspelning. 

– Jag är så himla glad att jag sa ja. Nu har jag sex nya vänner. Vi ses ibland och fikar och har kontakt över sms eller Instagram. 

Hela gänget i Så mycket bättre: Anders Wendin "Moneybrother", Caroline Hjelt, Kikki Danielsson, Eric Saade, Sabina Ddumba, Uno Svenningsson, Aino Jawo, Tomas Andersson Wij. (Foto: IBL)

Försöker hitta balans

Kikkis liv har varit allt annat än lättsamt. Reumatism, skilsmässa, alkoholism, viktproblem och fosterhem. Rubrikerna och artiklarna om henne har dessutom varit många och orättvisa.

– Den största av alla dessa sorger är att jag inte fick växa upp med mina syskon. Det är en födslorätt som fråntogs oss barn. Och när jag nu följt mina två barn och sett hur tajta de är, kan jag ärligt talat känna mig avundsjuk. Givetvis är jag jätteglad att de får känna sådan syskonkärlek, men jag hade önskat att jag också fått ha det så. Det är sådan enorm kärlek mellan syskon. De flesta i alla fall.

År 1986 då Kikki fick sin reumatism fastställd slogs benen bort totalt under henne. Under många år försökte hon dölja reumatismen för sin omgivning och när hon gick ut på scenen hände det att killarna i bandet gick i en cirkel runt omkring henne för att hon inte ville att publiken skulle se hur hon haltade. 

– När barnen var små kunde jag inte ens byta blöja för att det ömmade för mycket i händerna. 

Hon säger att hon satte en värdelös-stämpel på sig själv och att tillvaron just då var väldigt svart.

– Men just nu mår jag förvånansvärt bra. Mina knän är det som ställer till det mest och det är extra viktigt för mig att träna för att lindra smärtan, säger Kikki och erkänner hur svårt hon tycker det är att komma igång.

– Och när jag väl kommer igång tar jag istället ut mig för mycket och då blir det ett bakslag och jag får ondare än vanligt. Det handlar om att hitta en bra balans.

1985 tävlade Kikki Danielsson i Eurovisionsschlagerfinalen med sången Bra vibrationer. Hon tog Sverige till en tredjeplats.
(Foto: TT)

Livet som mormor

Efter allt Kikki gått igenom berättar hon hur hon lätt "dippar" då och då.

– Jag hamnar lätt i svarta hål, men jag befinner mig i en bättre fas i livet nu. 

En del har hon Så mycket bättre-gänget att tacka för och även sitt samarbete med Sören "Sulo" Karlsson. Musikaliskt är hon "på en bra plats" och snart släpper hon ännu ett countryalbum.

– Men sedan jag blev mormor till Alvin som idag är 1 år har något alldeles magiskt hänt. Alvin är ett slags trollerimedel och en stor orsak till att jag orkar leva vidare, utbrister Kikki som skrivit sången You are a miracle to me till sitt barnbarn på senaste albumet.

– Nu kan han gå, så nu är det lite mer fart än den allra första tiden. Så fort jag kommer hem till min dotter och hennes familj känner jag mig så omtyckt. Han klappar händerna så fort jag kommer. 

Kikki berättar om en situation från några timmar tidigare idag:

– Jag brukar prata med Alvin via Facetime. Men den här gången hann jag inte in någonstans utan stod mitt ute på Hötorget. Folk tittade och skrattade när de såg Kikki Danielsson stå och sjunga Imse vimse spindel till datorn mitt ute på stan, haha!

Kikki Danielsson med sina båda barn på Melodifestivalen 2006. (Foto: IBL)

Hoppas på kärlek 

Under många år kände sig Kikki väldigt ensam, inte minst efter skilsmässan.

– Jag ansågs ju vara den skyldiga till väldigt mycket. Och för att stilla skulden och ångesten drack jag en hel del. Men nu har jag inte druckit på fem år och jag har kommit närmare mina barn på nytt. Tack vare Alvin har även min relation till dottern blivit ännu bättre. Och även till min son. Alvin har på så vis knutit samman familjen på något sätt.

I många år har Kikki levt som singel.

– Jovisst, jag kan längta och jag skulle vilja älska igen men undrar hur det skulle gå till, säger Kikki och skrattar högt. 

Hon berättar att det finns män som uppvaktar henne, men det bästa vore att träffa någon från utlandet som inte vet vem hon är.

– Jag skulle behöva hitta en man i någon liten bergsby långt bort i Asien. Mitt handikapp är att jag är känd. Jag vill inte ha ett fan på halsen som älskar allt jag gör. Då är det Kikki han älskar, inte mig, Ann-Kristin. 

Schlagerlegenden berättar att hon har svårt att tro på äktenskapet, så om hon hittar den stora kärleken får de lov att ha ett särboförhållande. 

– Jag är nog lite rädd för vardagen tillsammans med en annan människa, att allt ska bli slentrian. 

Men även om det skulle kännas "som en dröm" så både hoppas och tror Kikki på att hitta kärleken igen. 

– Men tiden rinner ju iväg, jag börjar bli både gammal och rynkig. Det där tåget har nog passerat redan. Jag tror inte jag varit nära en karl på 15 år! Men det jag i så fall söker är en vän som jag kan känna spänningen med, någon som jag kan skratta och göra spännande resor ihop med. Och framför allt någon som gärna är lika barnslig som jag. 

Kikkis största intresse är att resa och hon planerar just nu en resa till Kreta dit hon rest många gånger tidigare. Men hon drömmer också om att åka på safari i Afrika, eller varför inte till Hawaii? 

– Jag drömmer även om att kunna åka till ett varmt land på ett sådant där rehabiliteringshem för att lindra min reumatiska sjukdom. 

Kikki reser gärna med sällskap idag, hon blir lätt igenkänd även utomlands och då är det ibland skönt att inte vara ensam.

– Nästa gång kanske jag får med mig hela Så mycket bättre-gänget på en utlandsresa!

Tiden då tv-programmet Så mycket bättre spelades in beskriver Kikki Danielsson som ett enda stort lyckorus. Kikki har upplevt många svårigheter i livet, men nu mår hon bättre än på länge, tack vare musiken – och barnbarnet Alvin!

Vad känner du inför åldrande i en utseendefixerad bransch som din?

– Det är tufft. Folk tror säkert att jag med min kropp äter stora lass, men antagligen är det något fel med mig för jag har absolut ingen aptit. Jag kan komma på mig själv att jag inte har ätit något på en hel dag. Vid ett tillfälle blev jag spådd i Thailand och fick höra att jag kommer bli 84 år, så jag måste nog börja ta hand om mig själv. Men jag har Monika Zetterlund som min förebild. Även om hon hade ont så fortsatte hon uppträda. Hon hade rösten men inte hälsan och satt ofta på en stol på scenen. Det kan jag också tänka mig.

Vad är din största farhåga?

– Att förlora min röst, vilket nog är alla sångares rädsla. Att förlora sitt "instrument" och inte kunna sjunga mer. 

Hur vill du helst bli ihågkommen?

– Att jag berörde många människor med min musik och genom att vara den jag är. Jag är ett levande bevis på att man, trots svårigheter, kan resa sig upp och gå vidare i livet.

Vad är du mest stolt över?

– Mina barn. De är så mycket tuffare än vad jag var och är. Jag är också stolt över att jag inte gett upp trots allt som livet kostat mig.

Tror du på en högre makt?

– Jag funderar mycket och går på seanser då och då, men jag är inte övertygad om att det finns en högre makt. Men det är märkligt hur man i efterhand ofta kan se att det finns en mening med vad som sker i livet. Jag tror att vi alla föds med olika gåvor i livet, men det handlar om att hitta vår egen stig.

Framtidsdrömmar?

– Så länge folk vill höra mig kommer jag fortsätta sjunga. Jag vill känna mig stark och kunna stå på scenen. Ännu är inte min tid som artist över. Det kommer märkas, för jag vill avsluta min karriär storstilat på topp, med gästartister, minnen och musik. Och med brak och fyrverkerier!