Anja Pärson: "I skidbacken var jag aldrig rädd – nu är jag ständigt orolig"

Det är nu fem år sedan Anja Pärson åkte sitt sista tävlingsåk och livet har förändrats – från en kringflackande tillvaro som elitidrottare till livet som entreprenör och småbarnsmamma i norrländska Umeå.
Foto: Kristian Pohl, Aftonbladet bild, Pär Bäckstrand/TV4

Anja Pärson: "I skidbacken var jag  aldrig rädd – nu är jag ständigt orolig"

Tärnaby i de västerbottniska fjällen är inte bara det område i Sverige som befolkades sist. Från den lilla byn med färre än 500 invånare kommer också en hel drös med världsberömda utförsåkare. De två största, Ingemar Stenmark och Anja Pärson, har fått varsin slalombacke i hembyn uppkallade efter sig. Om Anja Pärson inte hade fötts i detta lilla hörn av världen hade hennes liv med största sannolikhet sett helt annorlunda ut.

– Tärnaby påverkade mig till hundra procent. Min familj och alla mina kompisar åkte skidor. Jag tror inte att jag hade blivit skidåkare om jag hade kommit härifrån Umeå. Då hade jag nog blivit duktig i
någon annan idrott istället, konstaterar Anja när vi ses i hennes nuvarande hemstad.

En bieffekt av Tärnabys skidunder är att orten numera också har en överrepresentation av deltagare i Let's dance. Efter Ingemar Stenmarks vinst i 2015 års upplaga av programmet är det nu Anjas tur att visa vad hon går för på dansgolvet.

– Jag har blivit tillfrågad om att medverka i flera år. Nu kände jag att det var rätt tidpunkt att ställa upp. Innan jag tog beslutet pratade jag med ganska många som har varit med i programmet, däribland Ingemar. När jag ringde honom sa han att det egentligen är för mycket uppståndelse runt omkring, och att man får ont i kroppen av att dansa så intensivt, men att allt det andra uppväger det negativa. Han berättade att han tyckte att själva dansandet var jättekul och att han också hade fått fina vänner genom programmet.

Dags att plocka fram vinnarskallen igen! Anja är en av deltagarna i årets Let's dance.

En utmaning

Anja ser i första hand sitt deltagande i Let's dance som en chans att få utmana sig själv.

– Jag gillar att lära mig nya saker. Min målsättning är att utvecklas och bli så bra på att dansa som jag bara kan. Än så länge har jag inte lagt något fokus på själva tävlingsdelen, men självklart vill jag nå så långt som möjligt. När man har jobbat hårt för någonting blir man ju besviken om man åker ut. Min gamla vinnarinstinkt finns definitivt kvar, men jag har inte plockat fram den sedan jag avslutade min skidkarriär. I mitt nuvarande liv har jag inget behov att använda den delen av mig själv. 

Även om hon sedan fem år tillbaka är "skidpensionär" har Anja valt att bygga sin nya karriär på det namn som hon gjort sig genom idrottsframgångarna. Vd för företaget och varumärket Anja Pärson är Anjas fru Filippa.

– Filippa blev min manager ganska snabbt efter att vi blivit ett par. Vi har alltid arbetat bra ihop, så det föll sig naturligt att starta ett företag tillsammans. Den största fördelen med att både leva och jobba ihop är att vi får hänga med varandra dygnet runt, säger Anja. 

Även denna dag har hon sällskap av sin äkta hälft. Vid kafébordet intill sitter Filippa och jobbar samtidigt som hon håller ett öga på yngsta sonen Maximilian. När han inte är förkyld, som idag, går Maximilian på förskola. Anja beskriver hur familjens vardagsliv normalt sett ser ut:

– När barnen är lämnade på skola och dagis sätter jag och Filippa oss ner vid köksbordet med varsin kaffemugg och börjar svara på mejl. Efter ett tag blir jag rastlös och sticker ut och tränar. För mig som är van vid att vara i rörelse är det svårt att sitta still och göra kontorsjobb, men det går bättre och bättre för varje år som går. För att få så mycket tid som möjligt med barnen brukar vi hämta dem redan klockan tre. När de har lagt sig på kvällen tar vi igen jobbet som vi har missat.

Tillsammans med hustrun Filippa Rådin har Anja blivit trebarnsmamma – bonusdottern Emmi och sönerna Elvis och Maximilian (i barnvagnen).

Trött på hotell

Föreläsningar, galor och andra tillställningar gör att Anja och Filippa vistas mycket i Stockholm. Sedan några år tillbaka äger de en lägenhet i huvudstaden.

– Jag har spenderat alldeles för stor del av mitt liv på hotell. När vi för några år sedan var nere i Stockholm och jobbade i fem dagar kände jag att det var sista gången jag bodde på hotell där med barnen. Det är skönt att ha en egen lägenhet där man kan landa mellan olika åtaganden och sova en timme eller två, speciellt nu i samband med Let's dance. Jag och Filippa försöker se till så att vårt jobb inte påverkar barnen för mycket. Det är en trygghet för dem att få sova i sina egna sängar och ha sina egna leksaker när de kommer till Stockholm.

De tio sista åren av sin skidkarriär bodde Anja i Monaco. Då hon under ett besök i Umeå gick in i en av stadens mest välrenommerade modebutiker tog hennes liv en ny riktning. Bakom disken stod butikens ägarinna, Filippa Rådin, som guidade den vilsna skidstjärnan rätt bland kläderna. Efter en tids bekantskap insåg Anja och Filippa att de var mer än bara goda vänner, vilket var förenat med komplikationer på flera plan. När jag påminner Anja om att hon i en tv-dokumentär sagt att Filippa var det sämsta som kunde hända hennes alpina karriär ler hon.

– Det var mest på skoj som jag sa det där, men visst ligger det en viss sanning i det. Innan Filippa kom in i mitt liv levde jag i en idrottsbubbla. Allt mitt fokus låg på att prestera. När man sedan plötsligt träffar någon och får ett annat intresse utanför idrotten blir det så klart en krock, men jag tror att det i grund och botten handlar om att bli äldre och lära sig att fördela sin uppmärksamhet på flera olika saker.

Att Anja 2012 valde att avrunda sin karriär hade ingenting med hennes och Filippas förhållande att göra, försäkrar hon.

– Egentligen hade jag tänkt sluta redan två år tidigare, 2010. Jag började bli mätt på att prestera. Det fanns inget mer som jag kände att jag behövde uppnå. Jag visste att jag inte skulle orka satsa vidare till nästa OS fyra år senare. Sedan blev det ändå så att jag fortsatte två år till, för att jag tyckte att det var så himla kul att tävla. Men till slut kom jag till en punkt där jag stod på startlinjen i ett störtlopp och kände att jag inte ville ta konsekvenserna av ett eventuellt fall. När den känslan infinner sig är man klar!

Det är fem år sedan Anja Pärson åkte sitt sista tävlingsåk. Nu är det dags att visa vad hon går för på dansgolvet.

Uppmärksammat program

Några månader efter sin sista tävling medverkade Anja i Sommar i P1, där hon offentliggjorde att hon levde med en annan kvinna.

– Jag förstod att det skulle väcka uppmärksamhet, men att programmet skulle få så stort genomslag som det fick, och att så många människor skulle bli berörda av min kärleksförklaring till Filippa, hade jag inte för mitt liv kunnat tro. Fortfarande får vi dagligen mejl från tjejer och killar som skriver att mitt sommarprat har varit ett stöd för dem när de har kommit ut som homosexuella.

Allra sist i sitt sommarprogram avslöjade Anja att hon skulle bli mamma. Kort därefter födde Filippa hennes och Anjas första gemensamma son, Elvis. För knappt två år sedan kom Maximilian, som Anja fött. Till familjen hör också tioåriga Emmi från Filippas första äktenskap.

– Jag har alltid varit barnkär. Redan när jag var i tjugoårsåldern började jag längta efter barn. Innan jag blev mamma hade jag en känsla av odödlighet, men sedan barnen kom känner jag mig otroligt sårbar. Numera oroar jag mig ständigt för olika saker, säger Anja och sneglar ängsligt på Maximilian, som försöker kravla ur barnvagnen.

Under vintern gjorde han sin debut på slalomskidor, eftersom han så gärna ville vara med sina äldre syskon i backen. Storasyster Emmi har redan börjat tävla i slalom. Anja finns med i bakgrunden och bistår med råd och peppning.

– Jag är inte Emmis tränare, utan mer en aktiv förälder som är med och hjälper till. Min roll är inte att få henne att prestera bättre, men däremot att se till så att hon uppmärksammar sina egna framsteg och har så roligt som möjligt när hon tävlar. Jag har ingen ambition att bli tränare för mina barn, men om Emmi eller pojkarna i framtiden vill köra på toppnivå kommer jag att finnas där för dem. I vilken roll det blir får de bestämma. Jag vet av egen erfarenhet hur viktigt det är med stöttning hemifrån.

OS i Turin 2006. Anja tog en bronsmedalj i störtloppet och kramas om av mamma Madeleine och pappa Anders.

Pappa var tränare

Anjas pappa Anders har alltid varit engagerad i hennes skidåkning. När hon kom upp i tonåren blev han en av hennes tränare.

– Vi var duktiga på att hålla isär våra roller som tränare och adept respektive pappa och dotter. Det funkar inte för alla att ha sin förälder som tränare. Anledningen till att det gick så bra i vårt fall var nog att jag och pappa hade samma drivkraft och målsättning. Vi har fortfarande en jättebra relation, men tyvärr ses vi lite för sällan sedan jag slutade med skidåkningen. Det är fyra timmars bilresa mellan Umeå och Tärnaby.

När jag undrar om Anja tycker att hon fick göra stora uppoffringar för att nå världstoppen kommer svaret blixtsnabbt.

– Absolut inte! Om jag fick göra om hela resan skulle jag göra på precis samma sätt, med den enda skillnaden att jag skulle träna ännu hårdare. Det handlar ju om så kort tid av ens liv. Alltihop är över på en grisblink! Allt det hårda arbetet som jag har lagt ner på skidåkningen har gjort att jag har ett bra liv idag och slipper fundera över vad jag ska göra imorgon.

Övergången från elitidrottskvinna till företagare och småbarnsmamma har i Anjas fall varit tämligen smidig och odramatisk.

– Jag lever helt och hållet i nuet och går inte omkring och saknar det som jag har lämnat bakom mig. Det finns absolut dagar då jag skulle vilja hoppa i skidorna och ta en sväng i backen, men när jag väl får möjlighet att göra det är jag uttråkad redan efter två åk.