Så har pandemin lärt oss att leva mer hälsosamt

Vi rör oss mer i naturens grönska istället för att kryssa mellan butiker och betongbyggnader inne i stan. Firar födelsedagar utomhus med tårta och bubbel. Planerar för hemester i Sverige istället för på en strand i solen någon annanstans i världen. Och upptäcker att livet kan vara gott att leva trots att vi får ändra planer och hitta alternativ till sådant vi är vana vid att göra.

– Corona har gett oss tid för välbehövlig eftertanke, även om den är påtvingad, anser livsstilsprofessor Mai-Lis Hellenius.

Vilka vanor som verkligen leder till välmående har blivit tydligare. Paradoxalt nog visar sådant som vi har gjort mindre av, vad som verkligen leder till välmående:

– Hemarbete på heltid har tiofaldigats. För en del har det lett till färre steg om dagen, vilket på sikt leder till viktuppgång och minskad muskelmassa, men även trötthet och minskad koncentrationsförmåga.

Brukar man promenera till sin arbetsplats eller har en bit att gå till bussen försvinner den rörelsen om man sitter hemma och jobbar.

– Ny forskning visar att rörelse i vardagen har större betydelse än man hittills trott, konstaterar Mai-Lis Hellenius.

Men misströsta inte. Det är aldrig för sent att börja röra på sig mer:

– Så fort man börjar röra på sig sprids proteiner (myokiner) med blodet sekundsnabbt, varav en del har uppiggande och antidepressiv effekt. Vi kallar dem gladproteiner, beskriver Mai-Lis Hellenius.

Lagar mer mat

En sund vardag handlar förstås också väldigt mycket om vad vi äter under de flesta dagarna. Mer tid hemma har gett extra tid i köket, för den som hemarbetat och vill. Var femte av oss, 21 procent, har ägnat mer tid åt matlagning än före coronan, enligt Readly, en magasinapp. Man får förmoda att ambitionen är att laga middagar som är både goda och nyttiga.

Även våra naturvanor förändrades under förra året. Enligt en enkät riktad till myndiga invånare i Kristianstads kommun under 2020, svarade 30 procent att pandemin lett till förändrade vanor och mer tid i naturen, varav en promenad var populärast.

Studien Naturvanor under en pågående pandemi, gjordes vid Kristianstads högskola.

– Utevistelser påverkar stresshormoner positivt, sänker stressnivån och även blodtrycket. Grön färg har en milt blodtryckssänkande effekt, som vi dock inte ska överdriva, säger Mai-Lis Hellenius och fortsätter:

– Inom hälso- och sjukvården använder man sig numera av trädgård och utevistelser som en del av behandling och rehabilitering.

I naturen ges vi möjlighet att förundras genom att häpna över det vi ser och upplever, och översköljas av positiva wow-känslor. En skogsglänta där grön mossa växer på alla stenar kan leda tankarna till konstnären John Bauers magiska illustrationer av tomtar och troll och få oss att le igenkännande och känna oss varma inombords.

En del är mer extrema i sin naturvurm och nöjer sig inte med att titta på en sjö som glittrar i solens sken, utan badar i den året om – även på vintern. Något som har rönt en hel del uppmärksamhet och “prova-på-anda”.

– Mår man bra av sina kallbad kan man fortsätta med dem, men med en varning: Har man förhöjt blodtryck eller kärlkramp, så kan det vara farligt med stora temperaturväxlingar. Så kallbad är ingen hälsorekommendation som gäller för alla, säger Mai-Lis Hellenius.

Fler kan vara med

Vi har under samhällets nedstängning provat på att göra nya saker och gillat en del av dem, framhåller Niclas Almén, leg psykolog och forskare.

– Möjligheten för att en god vana ska leva vidare ökar om den är enkel att få till och leder till något positivt ganska snabbt. En del saker som vi provat för att det var nödvändigt kanske överlever för att de visat sig ha fördelar.

Som exempel nämner han möten på nätet. En reflektion han gjort för egen del är att fler har möjlighet att delta då och att man slipper restid. Bra både för den som har lång resväg och för miljön.

Det utbredda ensamarbetet hemma under coronan hoppas Niclas Almén ska bidra till ökad acceptans för olika sätt att vara:

– Det har hittills setts som positivt och lite bättre i jobbsammanhang att vara utåtriktad och tycka om social samvaro. Men den som är lagd åt det hållet trivs troligen mindre bra med att inte ha en arbetsplats att gå till, till skillnad från den mer inåtvända som tycker det är väldigt skönt att slippa sitta i ett bullrigt kontorslandskap.

LÄS ÄVEN: Introvert, sluten, blyg? Upptäck dina styrkor!

Vissa saker vi inte gör just nu, kan för en del av oss helt enkelt kännas som en befrielse, sammanfattar han:

– Ibland gör man en massa grejer bara för att vi förväntas göra dem, som att fika med arbetskamraterna ett par gånger om dagen även om man inte riktigt har tid eller lust med det. Det kan vara skönt att inte känna det kravet på sig och kanske ta pauser på andra sätt.

I bästa fall har vi av covid-19 lärt oss att bli bättre på att klara av svårigheter och utmaningar, funderar Niclas Almén och fortsätter:

– Men vi har olika tolerans och inställning till att uthärda och hantera svårigheter i livet. En del närmar sig det svåra, accepterar och försöker hantera det som de tvingats in i. Andra undviker, backar, förnekar och tänker: “Varför ska jag behöva vara med om det här.” Kan man acceptera att svårigheter är en del av livet klarar man sig bättre.

Här är 16 nya må bra-vanor

1. Arbeta hemma ibland. När det är fördelaktigt och om man kan. Minskar på restider och ger mer tid att göra sådant man vill.

2. Bättre handhygien. Att tvätta händerna oftare ­ förebygger smittspridning.

3. Digitalt umgänge. Relationer kan vi även odla och upprätthålla på nätet.

4. Förundran. Den ger positiva wow-känslor. Den kan vara enkla saker som en fågel som sjunger, en god bakelse, konst eller musik man gillar.

5. Fortsatt handarbete. Pyssla, sticka, odla, bygga med mera: Då frigörs signalsubstansen dopamin som förbättrar humöret och bidrar till lugn.

6. Nätmöten och konferenser. De spar tid, miljö och fler kan närvara.

7. Vara sin egen mästerkock. Genom att köpa nyttiga livsmedel och laga god mat.

8. Vistas ute mer. Frisk luft ger en behaglig trötthet i kroppen och naturupplevelser som berikar vårt sinne.

9. Plexiglas. Bland annat i butiker och bussar under influensatider, med tanke på smittspridning.

10. Promenera. Det frigör sömnhormoner och bidrar till att vi sover bättre.

11. Sluta slentriankramas. Under förkylningstider och om vi känner oss obekväma med det. Medan “den goda kramen” den som vi vill ge, frigör oxytocin, ett må bra-hormon som gör oss snällare och gladare.

12. Stanna hemma vid förkylningssymtom. För att inte sprida virus – även de som är ofarliga.

13. Mer familjetid. För att ge näring åt relationen till en partner (om vi har det bra ihop) och våra barn, om vi har några.

14. Vabba. Vara hemma med barnen om de visar ­förkylningssymtom.

15. Visa uppskattning. Ge positiv feedback till dem som gör något bra, inte minst på arbetet.

16. Ökad eftertanke. Fundera över vad som är viktigt på riktigt i just ditt liv.

LÄS ÄVEN: 20 tips som får din hjärna i toppform

… och här är 6 vanor du kan skippa

1. Fokusera på status och ekonomisk rikedom. Det viktiga i livet är förmodligen våra nära relationer.

2. Skräpmat. Kan leda till övervikt och ohälsa.

3. Stillasittande. Rörelse i vardagen har stor betydelse för vårt välmående.

4. Stress. Vi behöver tid till återhämtning. Då orkar vi bättre med tillvaron och när livet utmanar oss.

5. Ta saker för givna. Till exempel tänka “hen får ju lön och gör bara sitt jobb”, inte minst om personer inom service- och blåljusyrken.

6. Vara misstänksamma mot hemarbete. Tänka att “man latar sig då”.

Källa till listorna: Niclas Almén, leg psykolog samt Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor.